Ännu en Dag Förslösad |

Morfar och det brutna benet 

Precis så här spännande kan det vara att hälsa på på sjukhuset hos stackars lilla morfar. Krossade fotknölar, brutet vad- och hälben. En mosaik läkarna har försökt rätta till genom två operationer,  men åstadkommit under bara några hundradels sekunder av halkande i trappan. Tur att humöret i alla fall är på topp!


Back to Top | No Comments

Hornudden 

Mellanlandning hemma i Sverige innebär en väldig massa tvättande och packande. Tur att man ändå hinner ta en liten paus och njuta med grannarna på Hornudden. God mat och gott sällskap denna fantastiska svenska sommardag! 


Back to Top | No Comments

That’s how to fly

Nattflygning hem från Reykjavík och på något sätt lyckades Dado, tack vare tidig incheckning, få tag på platser i businessklass. Inte helt fel!


Back to Top | No Comments

Roadtrip längs sydkusten 

wp-1471192962561.jpgVilken dag vi haft, denna sista dag på Island. Upp i tidig morgontimma (ja, alltså före 9) för att verkligen suga ut varje möjlig minut och iväg med den för dagen inhyrda minibussen.

Utflykten den här gången gick längs sydkusten med målet Vík och Lunnefåglarna. Längs vägen hann vi med allt ifrån att på håll se Hekla, gå bakom det fantastiska vattenfallet Seljalandsfoss till att promenera nästa hela vägen fram till Myrdalsjökull. Vi har sett hus som smyger sig ut ur bergen (eller kanske snarare smyger sig in i), vackra svarta lavastränder och förbenat snabba lunnefåglar som susade förbi. Överhuvudtaget tror jag att vi på denna dag ändå lyckades få med så mycket av Island som bara var möjligt.

När hungern tilltog hittade vi en liten, liten restaurang mitt ute i ingenstans där de serverade närproducerad mat. Stället drevs (kanske också ägdes) av en italiensk man som också ordnade med desserten. Jag åt en Skýr ostkaka som var supergod och de andra satsade på rabarberpaj, vilket nog inte heller var helt fel.

På väg till flygplatsen gavs en sista chans till turistande när tripadvisor rekommenderade en omväg på 20 minuter rakt ut i ingenstans. Så kom det sig att vi när solen sakta gick ner stod mitt emellan kontinentalplattorna vid Sandvík efter en mycket händelserik dag!


Back to Top | No Comments

Fri lek i Reykjavik

Tre intensiva dagar till ända, och idag en fri dag att se stan. Först ett museibesök där vi tittade på gamla exemplar av Egils saga. Fantastiskt vackra på många sätt, och återigen häftigt att känna historians vingslag.

Nästa aktivitet på listan var att jaga en taxi för att ta oss till friluftsbadet Laugardalslaug. Lillfamiljen passade på att verkligen mysa i de varma bassängerna. Personligen så kan jag ha somnat en stund i den varmaste… Fast jag tror att det bara var elaka rykten.

2016-07-15 15.10.182016-07-15 16.21.13Barnen hoppade och lekte glatt trots duggregn i luften. Härlig kontrast med det kalla regnet mot det varma vattnet!

Vi måste ha badat i säkert tre timmar innan vi satte oss i en taxi för att åka tillbaka in till stan för att äta. Väl där hamnade vi på en italiensk (tror jag) restaurang som inte var så mycket för världen. Men vad gör det när man vet att man ska äta middag på restaurangen som hör till en ostbutik?

Efter lunchen anslöt jag och barnen till mormor och morfar, vilka precis varit på film och Island natur och gärna ville ta med barnen dit. Filmen var riktigt häftig, visades på alla fyra väggar och bjöd på högt och lågt från naturens väldighet. Avslutningen, en våldsam vulkan, gjorde barnen helt lyriska.

Nu är det en trettio sekunders vila innan det är dags att träffa alla och gå iväg mot kvällens restaurang!


Back to Top | No Comments

Att ta livet ordagrant

”När vi kommer in i lägenheten får ni inte kasta kläderna på golvet igen. Jag är irriterad på er tillräckligt ändå!”, säger pappan när vi går mot hotellrummet.

”Okej!”, svarar barnen i änglalik kör.

Och jag tror verkligen att de menar det. I den sekunden är de helt sanningsenliga i sitt uttalande. Och de kastar inte kläderna när de kommer in. De tar de försiktigt av sig, viker ihop de efter bästa förmåga och lägger kläderna på golvet…. i hallen…

”Titta vi kastade de inte!”

 

Ja, ja… Vad ska man göra. Det går ju inte att skälla på barnen för en oklar formulering från förälderns sida. Till nästa gång gäller det att tänka till. Och tills dess är det bara att skratta gott och älska de ytterligare lite mer!


Back to Top | No Comments

Dunkin’ donuts

Precis så här snygg blir man av munkar med isländska flaggan…. <3


Back to Top | No Comments

Eldhästar

Island utan att prova tölt var aldrig ett alternativ, så idag har vi varit ute på Eldhästars gård. Eftersom åldersgränsen egentligen är 7 år fick vi en specialare så att även Adrian och Filippa kunde få följa med. Våra barn var supertaggade och hade tjatat om att få rida sen någon gång i mitten av maj, så gissa glädjen när det äntligen var dags.

Barnen fick sina hästar först, och jag måste säga att jag är imponerad över deras reaktion. Lugnt stod de där och höll i tyglarna och väntade. Själv tror jag inte jag hade varit lika lugn om jag fått tyglarna till ett djur vars huvud är lika stort som jag själv.

Lyxigt att Fia lyckats tigga till sig att Daniel var vår guide, allt blir mycket lättare när barnen kan förstå utan att vi behöver översätta.

Efter en kort instruktion fick vi sitta upp. Jag fick varningen att min häst gärna nafsar lite, vilket den direkt gjorde…  på Robert!

Dados instruktioner blev lite mer avancerade, han hade kvällen innan berättat om Nya Zeeland, så då passade Daniel på att skoja lite. Hästen var egentligen världens snällaste, men Dado fick den mycket osanna uppmaningen att den kunde bli sur om han rörde för mycket på tömmarna.

Först provred vi runt lite i paddocken, vilket nog var tur. En på trettio sekunder mörbultad mormor fick chansen att avbryta innan hennes redan skadade rygg blev ännu sämre. Vi andra skrittade iväg på rad och mammig som jag är såg jag till att hamna sist tillsammans med Fia så jag kunde hålla koll på min flock.

Turen, ca 1,5 timme runt ägorna,  gick super. Adrian red själv en stund men sen upptäckte hans Tyson att det ”satt en ärta på ryggen” som knappt nådde ner till de avkortade stigbyglarna och som inte hade en chans att dra tillräckligt hårt i tyglarna för att ta kommandot på riktigt. Resultatet blev att Daniel fick ta den som handhäst.

Halvvägs genom turen fick vi prova tölt till mina barns stora glädje. Adrian var bara ett stort leende och glatt fnitter trots att han direkt tappat fötterna ur stigbyglarna och studsade okontrollerat som en liten vante i sadeln. Att han höll sig kvar borde räknas som ett av livets stora mysterier!

Isabella var stormförtjust över att få tölta och red direkt om Robert bara för att hon kunde. Överhuvudtaget var Issie verkligen superduktig. Hon styrde över hästen större delen av tiden, precis som för lillebror var det största problemet att få hästen att förstå att det inte var läge att böja sig ner och äta. Men med bestämda drag i tyglarna och små dämpade utskällningar, på svenska, hade hon ändå god kontroll över lag.

 


Dado såg riktigt avslappnad ut på hästryggen. Troligtvis för att marken var platt och inte sluttande bildade en hög ås för hästen att balansera på. Fia red mest runt och tog hand om oss alla. Och lilla morfar skötte ritten med bravur. Tror han sa att det var 50 år sen han red sist!

Själv tycker jag att det var svinkul att rida, och tror att min bestämda ”nu gör du som jag säger”-mammaattityd var mycket behändig. Daniel trodde till och med att jag ridit tidigare just för att jag hanterade hästen så bra!


Back to Top | 1 Comment

Golden circle 

​Andra  dagen på Island är slut, men den blev onekligen lika välfylld som den föregående. Idag har vi blivit bjudna av Ia (tack älskade syster!)  på en tur runt Golden circle. Geijsir, Gullfoss och Þingvellir stod på schemat, men guiden Gudrun lyckades dessutom klämna in vulkansjön Kerið. Alla platserna hade verkligen sin egen charm.

Geijsir var mycket aktiv och vi hann se fler utbrott. Dessutom var det häftigt att se det heta vattnet rinna i små bäckar längs gångstråket. 

Gullfoss var enormt på många sätt. Vilka mängder vatten som störtar sig över kanten varje minut, och vilket skådespel det är att titta på! 

Þingvellir var att känna både historiens vingslag och jordens rörelser. Att stå på denna historiska plats och blicka ut över hur de teutoniska plattorna från Europa och Amerika möts var nervkittlande. Hur såg platsen egentligen ut när vikingarna kom hot och hade sina ting? Hur kommer landskapet ha förändrats när våra barnbarnsbarn tittar ut över samma landskap. 

Men häftigast på många sätt var den slocknade vulkanen Kerið och dess sjö. Bara tanken på hur marken varit het och lavan strömmat ut för att vulkanen sen slocknat och somnat för gott. Längs stränderna fanns lavasten i helt andra färger än vi sett på andra ställen, rödare ju mer den kommit i kontakt med vatten under utbrottet. Ett naturens under när det är som bäst! 

Nu återstår middag på en italiensk krog i närheten och sen ska vi nog alla stupa i säng efter en händelserik dag! 


Back to Top | 1 Comment

Ack Värmeland du sköna! 

Framme på Island och har redan hunnit  en hel del. Direkt från flygplatsen, efter en sprint till bussen vi höll på att missa, till Blå Lagunen. 

Underbart själarogivande bad i flera timmar. En öl i poolbaren, en stund halvt nedsänkt i det varma vattnet solandes, en ansiktsmask och framförallt att bara glida runt. 

Vattnet var i genomsnitt så behagligt att man inte frös och bitvis hett som mina favoritduschar. Barnen älskade det och vi kunde stannat i ytterligare timmar, men till sist fick hungern segra. Duschandet tog en bra stund, balsamet räckte inte ens nästan för att få ordning på håret som stelnar av alla mineraler. 

Efter badet middag (eller sen lunch?) på Lava. Härliga isländska råvaror och liter på liter av iskallt vatten i glasen. Badet hade verkligen sänkt vätskenivåerna. Lite udda att höra ”Ack Värmeland du sköna” på isländska i högtalarna…. 

Sen in till Reykjavik med en galen busschaufför, som jag hoppas bara var inhoppare av något slag. Incheckade på hotellet och sen en promenad genom stan för att röra lite på kroppen. Vi fastande lite i konserthuset Harpa, där vi studerade den enormt häftiga arkitekturen. Issie passade på att ta en godispaus i ett av de oregelbundna fönstren innan vi promenerade tillbaka till hotellet och däckade. 


Back to Top | No Comments

Menyer

Sidor

Kategorier

  • Blogginlägg